Banprofil Bellmanstafetten

Bellmanstafetten imorgon alltså. Taggad mentalt, jaktlusten vaknade igen efter midnattsloppet. Springer för firman och vi ska visa vilka som är bäst och snyggast på kungsholmen!

Men jag har ett problem som jag hoppas att Du kan hjälpa mig med. Jag försöker hitta en kurva över banprofilen, var kan jag hitta en sådan?
Alla tips och råd uppskattas!


Har styrt upp spotifyspellistan;
-De två första låtarna är tänkta att spelas innan start - kroppslig och mental förberedelse.
-Sen är det låtar som ger mental fokus och frisläpper adrenalin vilket i sin tur höjer smärttröskeln och ökar prestationsförmågan.

Är det placeboeffekt om det funkar?

Vattenlunga

Igår simmade jag. Efter en stund var det någon som ropade från klipporna. Det var, som jag förstod det, en instruktör från crawldoktorn.se. Han frågade hur det går med crawlen, jag svarade att jag just börjat simma. Han gav mig några snabba tips, berättade kort om crawldoktorn och tipsade om hemsidan.

Wow, inte mycket bommulbäddning här inte. Ett svartvitt kvitto på att min teknik är bedrövlig. Nåväl, inga nyheter. Jag ska youtuba vidare teknikklipp men skickade iallafall ett mail till crawldoktorn för att få veta mer. Om det inte kostar skjortan kan det lätt vara värt. Men först vill jag bli mer van i vattnet, annars blir det svårt att slipa på detaljer om fokuset ligger på att inte dö av andnöd.

Självklart hade vi även lite, i efterhand pinsamma, språkförbistringar. När han frågade hur det gick med crawlen var jag övertygad om att han frågade hur det gick med trålen (samtidigt som han visade paddling med armarna). Jag trodde ju att det var något fackspråk inom simning, haha vad vet jag, är ingen simmare. :P Nåja, jag skyller på vatten i öronen och kommer låtsas som att det inte hände.

Andnöd ja. Det svåra är att få tillräckligt med luft. När man joggar kan man pusta och flåsa som en tok bäst man vill. Denna reflex har gett många kallsupar vill jag lova. Tre armtag innan man andas är dock inget krav har jag nu fått lära mig, utan generellt effektivast.

Ska ut och plaska idag med. Och på lördag är det bellmanstafetten, då gäller det att prestera.

Life - Beautiful, Cruel, Extraordinary

Skulle simmat idag igen, jag googlade andningsteknik igår. Väntade på solsken som inte kom, eller så missade jag det. Valde löpning istället. Tidsnog var det dags. (Tokigt fängslande att se BBC Life med Attenburough i full HD på nya TVn, farligt farligt.) Tittade ut genom fönstret för att kolla vädret, regn? Okej - kepsen på. 4 km och knäböj.

Idag kom brevet från Stockholm halvmarathon.



Här är lite rainy day blues

Aldrig mer ung eller aldrig mera fri

Man måste älska tidiga mornar. Inte de där när man bara vill ligga kvar, sova mer. Utan de när du är vaken och inte kan sova fastän du vet att du borde. Då kan man finna livskvalité i morgonens stilla skönhet. Du går ut innan solen går upp. Känner doften av den våta daggen och delar förvånade blickar med en koltrast på jakt efter frukost, båda undrar vad den andra gör vaken såhär dags.

Vaknade tidigt. Försökte somna om. Gjorde en kopp te och satte på en ljudbok men tankarna flög iväg, koncentrationen på annat håll. Slängde en blick på löpskorna. Ska jag?

I lurarna spelar Melissa Horn. Som en variant av Lars Winnerbäck med smarta tankar om relationer och livet, akustiskt gitarrplock blandat med storstadsromantik. Måsarnas melankoliska skri når igenom och skapar en extra dimension i musiken. När jag inte kommer så långt varje träningstillfälle vill jag komma ut oftare än jag kanske borde. Är det dumt? Kanske det, men fullt nödvändigt för välmåendet så det får gå. Jag testade ett av stadens utomhusgym. Inget revolutionerande men visst, jag röstar för.

Löpningen har blivit en del av livet, jag vill ha den där. Intet betungande är den, en frihet i samhällets inomhussittandes bojor. Jag trivs med löpningen. Flugan i munnen stör inte så mycket längre, bara att spotta ut. En tyst vän de gånger man finner sig vara själv i en storstad.

Det är tidig morgon i Stockholm, solen har ännu inte gått upp över stadshuset.

Resultat Midnattsloppet 2011

JAG ÄR EN LYCKLIG MAN!

Vilket lopp! Vilken publik! Vilka artister! Vilken stämning!
Till en början kändes det segt. Starten blev förskjuten tio minuter och min pepp var inte på eftersom jag inte trodde jag skulle kunna genomföra loppet. Men sen hände något. Starten gick, jag började springa och fick feeling. Såg min sparringpartner löpa i snabb stabil fart. Jag ville säga till honom att sakta ned men han hade koll på läget och jag kom inte fram till honom i trängseln. Så jag pinnade på, 1 km, 2 km, 3 km. NU började jag förstå att det här kanske skulle gå vägen. Showerna duggade tätt, folk runtomkring flåsade mer än jag och alla människor som var ute på stan för en svängom agerade publik. Söder söder söder, vackra älskade söder. Söders höjder är en utmaning värd att ta sig an. Det är svårt att sätta fingret på men det är någonting speciellt med midnattsloppet.


Jag gick i mål på 45:27. Ingen tid att skryta med men jag är så himla glad. Jag förstår inte hur det gick till, att det gick men det gjorde det.

Jag har sedan hinderbanan, efter runrundan, inte kunnat springa mer än ett par kilometer i sträck utan att behöva stanna och gå. Men idag gjorde jag det, 10 km utan att stanna.

Jag har Fredrik, Rehband och Stadium att tacka för det. Idag handlade jag i ren desperation ett Rehband knästöd, efter tips från Fredrik. Jag kollade in löplabbets hemsida och de hade två modeller där, jag ville ha den dyrare modellen för den verkade bättre. Gick till löplabbets butik, där fanns den inte. Inte heller i tjejbutiken. Blev rekommenderad att gå till sjukvårdsprylsaffären längre upp på kungsgatan. Den var stängd. Kanske apoteket? Nej. Okej, men Runners Store? Nepp.

..vad gör man? Jo man går till de stora monstren till sportbutiker. Jag gick till Stadium, som är den officiella sponsorn till årets midnattslopp, och de levererade! Här är vad jag köpte:

Min räddande ängel, Rehband knäskydd modell 7754

Jag försökte böja mitt skadade högerben så lite som möjligt och det fungerade. Jag sprang loppet "med ett ben". Känningarna kom några gånger, speciellt i nedförsbackarna då jag fick hålla tillbaka rejält och se mig själv bli omsprungen men på raksträckorna fungerade det riktigt bra och jag kunde bitvis ta ut löpsteget på riktigt.

Jag missade 9 km-skylten så när målbågen visade sig trodde jag att det var den. (Ja, fastän den blinkade så fint. Det var mycket som blinkade!) När jag kom så nära att jag kunde läsa vad det stod så var det ca 100 meter kvar. "Attans" tänkte jag men drog på gasen och sprintade förbi ALLA. Folk i publiken fällde kommentarer som "sådär ska det se ut" vilket boostar viljan något enormt och jag lyckades flyga fram till mållinjen och kunde sedan bromsa in med en våg av eufori sköljandes över mig. Äntligen fick jag min fix av endorfiner. Lyckan total!

Hopp om livet och höstens lopp är tillbaka på kartan. Är jag inte för trasig imorgon så ska jag ta upp löpträningen på riktigt igen, nu med knästöd från Rehband.

Sprang du midnattsloppet, hur kändes det?

Inför midnattsloppet

Imorgon (läs idag) springer vi midnattsloppet, efter bästa förmåga. Alla källor säger att man lämnar hörlurarna hemma under midnattsloppet, det ska upplevas snarare än köttas. Milen är ingen mara men man ska inte underskatta distansen genom att springa slut på sig första kilometern. Men ha ett ganska rappt steg, någonstans mellan växel 3 och 4 av 5.


Och glöm inte att spurten är det roligaste! 400 meter kvar, öka! 100 meter kvar, accelerera mot max och flyg förbi mållinjen. Var inte orolig för att du ska tuppa av, skulle det hända något finns det personal på plats. Extra många vid målet. Så våga ta i för kung och fosterland, kroppen ska skrika efter syre, som när du håller andan och det börjar bli jobbigt. Det är känslan, älska smärtan!

Och drick vid varje vätskestation ..om du kan. Det är inte värt att stanna eller gå för att dricka, det är frammåt som gäller!

Ät 2-3 timmar innan, frukt efter det om du blir hungrig. 2 timmar innan, kontinuerligt intag av sportdryck. 30 minuter innan är det intagsförbud, ta dig tid att gå på muggen. Möjligtvis drick lite vatten under de 30 minutrarna om du är törstig efter sportdrycken.

-
Så hur ska jag själv prestera? Har tyvärr min tråkiga knäskada så det blir efter förmåga, utan att riskera skada. Inga regler utan undantag, jag kommer inte att maxa om mitt knä inte känns bra. Men jag ställer inte in loppet, för jag vill uppleva det. Jag kommer alltså bryta två av mina egna regler, 1. springa tävling utan att prestera mitt yttersta, jag kommer safe:a för knäet. 2. Springa utan lurar - är det ett enda lopp som ska springas utan så är det midnattsloppet.http://www.blogger.com/img/blank.gif
-

Njut av loppet, eventen och publiken. Le för kameran! ;)


P.S.
Ladda med den här spellistan inför loppet: Löpning - Inspiration
D.S.

Fortsatt förtroende för Sennheiser

Ja, de är bäst. En enda dålig modellserie är inte tillräckligt för att sänka dem. Jag visade fortsatt förtroende genom att köpa lurar från den äldre modellserien, Sport II. De levererar vill jag lova!


Sennheiser PMX80 Sport II

Bag 'em 'n tag 'em! Sitter bra, klart ljud, inga onödiga detaljer. Bästa jag hittat hittils, rekommenderar!

Inspiration

Börja med att klicka på play. Läs. Fånga känslan.

Livet är fullt av toppar och dalar. När man är på botten är det lätt, då vet man att det bara finns ett håll att gå och det är uppför. Det kan nästan vara skönt att komma dit, så länge man vet att man är tuff nog att ta sig upp.