Löparhöft. Så har jag fastställt min åkomma. Jag visste att det fanns något som hette löparknä men löparhöft? Det finns iallafall och är relativt vanligt förekommande. Det är i princip samma sak som löparknä bara att det sitter i höften. Det är en inflammerad slemsäck, sena, höftkula eller ett inflammerat muskelfäste som ger upphov till smärtan. (Nyckelordet verkar vara inflammerad :) När jag började löpträna i april i år började jag få löparknä. Jag köpte nya skor med pronationsstöd och jobbade efter det bort smärtan och fullföljde halvmarathon på den tid jag haft i sikte. Höftsmärtan är återkommande och det vore väldigt synd om den blev kronisk. Vad gör jag den här gången?
Den här smärtan uppenbarade sig för första gången på riktigt under/efter halvmaran. Kanske är underlaget för stumt. Antagligen var kroppen inte redo för den kraftigt ökade träningsmängden i kombination med det hala ojämna underlaget. Det kan även vara så att det ena benet kortare än det andra, att musklerna är obalanserat starka på fram och baksida, att de är olika starka på höger respektive vänster sida eller för korta pga utebliven stretching.
Jag ska försöka ta mig till en doktor i veckan och höra med henne om råd. Det tråkiga med doktorer är att de är så förbannat vettiga. Jag kommer bli tillsagd att vila. Jag vill inte vila! Jag vill träna! (*red. 6/2-11 det blev ingen doktor) Jag kommer fortsätta att träna men dra ner ordentligt på tempot för att se om smärtan ger med sig. Jag har läst på om strechövningar som verkar lovande. Åkomman kan nämligen orsakas av för korta muskler runt höften. Än ger jag inte upp målet, Stockholm Marathon på 3 timmar!
Det blir som det blir. Förhoppningsvis har skadan inte hunnit bli kronisk. Det har inte gått så långt att det känns knivskarpt. (Jag vet hur det känns, fick det i knäet i våras).
Idag stod det 8 km och styrketräning på schemat. Jag hoppade över löpningen och körde lite tuffare styrketräning istället. Täckte in alla stora muskelgrupper, även överkroppen. Det känns som att jag försummat överkroppen sen jag började med löpningen på allvar. Det går såklart lättare att springa med en lättare överkropp men inte minst bålstyrkan är enormt viktig för ett bra löpsteg och därmed bra löpekonomi.
Träningsdagbok: Jag sköt upp söndagens pass till i måndags då jag sprang 16 km. I tisdags blev det ren styrketräning av bål och överkropp. I onsdags sprang jag 8 km med koordinationslopp på 3 x 100 m. Redan då hade jag träningsvärk kvar från måndagen som ökade på till torsdagen då jag sprang 9 oinspirerade kilometer (5:13/km). Jag behövde vila. Fredagen blev en välbehövlig vilodag och idag körde jag som sagt bara styrketräning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar